Kartering med drönare: metod och regler i Sverige

Kartering med drönare innebär att du flyger ett rutmönster och tar många överlappande bilder som programvara sedan sätter samman till ortofoton, 3D-modeller och höjddata. Nyckeln till noggrann data är rätt överlappning, jämn flyghöjd och ofta markkontrollpunkter för att förankra modellen.

Den här artikeln går igenom hur drönarkartering fungerar, hur du planerar uppdraget och vilka regler som gäller. Uppdaterad 2026.

Vad är kartering med drönare?

Kartering bygger på fotogrammetri, alltså tekniken att skapa mätbara modeller ur foton. Genom att fotografera samma yta från många vinklar kan programvaran räkna ut var varje punkt ligger i tre dimensioner. Resultatet blir bland annat:

Ortofoto, en geometriskt korrekt flygbild du kan mäta i.
Höjdmodell, som beskriver terrängens eller ytans höjd.
3D-modell, en tredimensionell återgivning av objekt eller område.
Punktmoln, en tät samling mätpunkter som underlag för vidare analys.

Detta används inom bygg, mark, gruvor, jordbruk och dokumentation. Fördelen mot markbaserad mätning är hastigheten över stora ytor och att du får ett heltäckande underlag i stället för enstaka punkter.

Hur planerar jag en karteringsflygning?

En bra kartering är planerad in i minsta detalj, eftersom du inte kan laga hål i data efteråt utan att flyga om. Du planerar normalt i ett ruttprogram och ställer in:

Flyghöjd, som avgör upplösningen, alltså hur många centimeter varje pixel motsvarar på marken.
Överlappning, både framåt och i sidled, så att programvaran hittar gemensamma punkter.
Kameravinkel, oftast rakt nedåt för ortofoto, men snett för 3D-modeller.
Rutmönster, ett systematiskt flygmönster som täcker hela området jämnt.

Programmet flyger sedan banorna automatiskt med jämn hastighet och tar bilder med rätt intervall. Ju noggrannare planering, desto mindre efterarbete och färre överraskningar i modellen.

Hur mycket överlappning behöver jag?

Överlappning är kritiskt, eftersom programvaran matchar punkter som syns i flera bilder. För lite överlappning ger hål och fel i modellen. Som riktvärde används ofta:

Runt 70 till 80 procent framåtöverlappning.
Runt 60 till 70 procent sidöverlappning.

Vid svåra ytor, som skog, vatten eller enformiga fält, behöver du ofta mer överlappning eftersom det är svårare att hitta gemensamma punkter. Höga objekt och komplexa 3D-modeller kräver också tätare täckning och fler vinklar. Utgå från de här riktvärdena och öka vid tveksamma förhållanden.

Vad ger noggrann kartering?

Kartor från drönare kan bli mycket noggranna, men noggrannheten kommer inte av sig själv. Flera faktorer avgör:

Markkontrollpunkter (GCP), uppmätta punkter i terrängen som förankrar modellen i verkligt koordinatsystem.
RTK eller PPK, positioneringsteknik som ger drönaren mycket exakt position vid varje bild.
Jämn flyghöjd och överlappning, som ger programvaran bra underlag.
Bra ljus och lugnt väder, som ger skarpa och jämna bilder.

För uppdrag där absolut noggrannhet krävs, som markmätning inför projektering, är GCP eller RTK ofta nödvändigt. För enklare överblick kan du ofta klara dig utan. Bestäm noggrannhetskravet innan du flyger, eftersom det styr hela upplägget.

Vilka regler gäller för karteringsflygning?

Kartering ändrar inte grundreglerna. Du flyger under EASA-regelverket och hamnar i öppen eller specifik kategori beroende på hur och var du flyger:

Öppen kategori räcker för de flesta uppdrag inom synhåll under 120 meter, ofta i A3 på öppna ytor.
Specifik kategori krävs vid flygning bortom synhåll eller på höjder över 120 meter.

Du behöver en registrerad operatörsprofil och minst A1/A3-kompetensbeviset. Stora sammanhängande områden frestar till BVLOS, men då lämnar du öppen kategori. Kontrollera geografiska zoner via Transportstyrelsens karttjänst och håll dig inom kategorins villkor. Du kan repetera reglerna för kategorier och höjdgränser med dronexamine innan du tar större karteringsuppdrag.

Vilken programvara behöver jag?

Karteringen sker i två steg: flygning och bearbetning. För bearbetningen behöver du fotogrammetriprogram som sätter samman bilderna till modeller. Vid val tänker du på:

Kapacitet, eftersom bearbetning av stora bildmängder kräver kraftfull dator.
Utdataformat, så att resultatet passar dina beställares system.
Noggrannhetsverktyg, som stöd för GCP och kvalitetsrapporter.

Molntjänster avlastar din egen dator men kostar löpande, medan lokala program ger kontroll men kräver hårdvara. Välj efter hur ofta du karterar och hur stora områden det gäller. Testa gärna med ett mindre projekt innan du binder upp dig.

Vilka misstag ska jag undvika?

Många karteringsproblem beror på planering och förhållanden, inte på tekniken i sig. Vanliga misstag är:

För låg överlappning, som ger hål i modellen.
Ojämnt ljus eller skuggor, som förvirrar matchningen.
Blåsigt väder, som ger oskarpa bilder och ojämn bana.
Att hoppa över markkontrollpunkter när noggrannhet krävs.
Att flyga över reflekterande vatten utan att räkna med problem.

De flesta av dessa går att undvika med förberedelse. Flyg vid jämnt ljus, lugnt väder och med rätt överlappning, så blir efterarbetet mycket enklare. Planera hellre om än att flyga i tveksamma förhållanden.

Vanliga frågor

Hur mycket överlappning behöver jag för kartering?

Som riktvärde runt 70 till 80 procent framåt och 60 till 70 procent i sidled. Vid svåra ytor som skog, vatten eller enformiga fält behöver du mer, eftersom programvaran har svårare att hitta gemensamma punkter. Höga objekt och 3D-modeller kräver också tätare täckning.

Behöver jag markkontrollpunkter?

Det beror på noggrannhetskravet. För markmätning och projektering krävs ofta markkontrollpunkter eller RTK för att förankra modellen i rätt koordinatsystem. För enklare överblick kan du ofta klara dig utan. Bestäm noggrannhetskravet innan du flyger.

Vilken kategori gäller för att kartera ett stort område?

Inom synhåll under 120 meter räcker öppen kategori, ofta i A3. Stora sammanhängande områden frestar till flygning bortom synhåll, men då hamnar du i specifik kategori med krav på tillstånd. Kontrollera zoner och villkor hos Transportstyrelsen.

Kan jag kartera över vatten och skog?

Ja, men det är svårare, eftersom reflekterande vatten och enformig skog gör det svårt för programvaran att matcha punkter. Öka överlappningen och flyg vid jämnt ljus. Räkna med att kvaliteten kan bli lägre över sådana ytor än över detaljrik mark.

Nästa steg

Bestäm först vilket resultat du behöver, ortofoto, höjdmodell eller 3D, och vilken noggrannhet uppdraget kräver, eftersom det styr höjd, överlappning och behovet av markkontrollpunkter. Se till att du har registrering och rätt kompetensbevis, och kontrollera zoner och kategori innan du planerar rutten. Repetera reglerna för öppen och specifik kategori med dronexamine, så att stora karteringsuppdrag håller sig inom regelverket från början.